lördag 28 februari 2009

Afterwork

Afterworken igår med jobbet slutade med att det inte blev någon afterwork. Vi stannade på förfesten hela kvällen. Förfesten är alltid roligast, så det gjorde inget, men jag var fruktansvärt hungrig. Hade bara ätit lunch. Festen blev som alla andra jobbfester med sing star, guitar hero, skvaller, hångel och mycket sprit. Allt för att skapa bättre samhörighet på jobbet.

torsdag 26 februari 2009

Trodde han hade en dobermann eller orm

En manlig kollega till mig är otroligt stor. Hans överarmar är muskulösa och tatuerade. Han är lång och har en mörk basröst. Ser ut som en bodybuilder. Idag berättade han för mig att han skulle iväg till zoo efter jobbet och köpa en kompis till sitt marsvin. Ett litet sött marsvin till. Varför blev jag så förvånad?

onsdag 25 februari 2009

Klantig föreläsare

Idag har jag varit på utbildning hela dagen.
Föreläsaren fick färg i ansiktet när han skakade den nya pennan han skulle rita med på white boarden. Jag kunde inte titta på honom utan att skratta. Det var jobbigt. Han såg så rolig ut med en grön fläck i pannan och en annan på kinden. Fniss!

tisdag 24 februari 2009

Trots

Jag skyndade mig till fik nummer 1 med sonen för att träffa Annapanna efter jobbet. Jag såg direkt att det bara var 3 semlor kvar. Jag skyndade mig till kön och med min vanliga otur köpte tanten som var före mig i kön alla 3 semlorna! Vi stack vidare till fik nummer 2. Gissa om det fanns några semlor kvar där? Nej, så klart inte! Sonen var redan lite grinig, så vi bestämde oss för att stanna där i alla fall och köpa paj istället. Efter en halvtimmes fika bajsar sonen och jag hade glömt att ta med mig blöjor. Hämtade ju honom från dagiset och stack direkt till fiket. Blöjorna var hemma och sådan framförhållning hade inte jag imorse när jag stack hemifrån att jag hade packat ner blöjor o. dyl. Dags att åka hem då. Gick till bilen som jag parkerat på järnvägsstationen. Sonen ville titta på tåget och blev jättegrinig när tåget inte fanns kvar på spåret. Han ville vänta tills det kom tillbaka.

Nej, nej, nej säger jag. Det kommer inte förrän imorgon.

Tvingar in en skrikande trotsig två-åring i bilen. Åker hem. Parkerar bilen i garaget. Sonen skriker: Pappaaaaaa!!!!! Så fort något går emot honon, så är det pappa som gäller. Lastar i mina grejer i vagnen och hoppas att sonen vill gå själv. Han vägrar så klart. Ligger på marken med ansiktet i snön och ropar: Pappaaa!!! Jag släpar gallsrkikande son under armen samtidigt som jag försöker knuffa vagnen framför mig. Känns som att hela kvarteret tittar och tänker: Stackars unge som blir buren av mamman så där. De tänker nog inte stackars mamma som måste bära sin son under ena armen och försöka knuffa vagnen framför sig med den andra.

Väl hemma fortsätter sonen att skrika efter pappa. Pappa, byta blöja! skriker han när jag byter bajsblöjan. Vämer litet mat i micron till oss. Pappa, mata mig! Pappa, pappa, pappa!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Nu äntligen. Sonen har somnat. Jag har duschat och ätit. Sambon är fortfarnade borta. Egentid framför datorn och snart te och the Mentalist.

Åt du någon semla idag?
Jag får väl köpa en semla till mig själv senare i veckan.

måndag 23 februari 2009

Bondliv

Jag skulle tänka mig att bo på landet som Annapanna nu när hon är tillfälligt i Sverige. Lugnt och fridfullt. Frisk luft. I och för sig bor jag inte mitt i stan och inte heller i någon storstad och det jag menar med landet är att det är långt till närmaste granne, närhet till en sjö och skog, grusväg till huset. Jag skulle kunna tänka mig det. Bo så. Husen är dessutom så mycket billigare utanför stan. Tyvär vill inte min sambo bo på landet. Han vill ha närheten till stan, slippa att ta bilen överallt. Avståndet och beroendet av bil är så klart en nackdel när man bor så långt ifrån stan. Bilderna nedan tog jag för ett par veckor sedan när vi var och hälsade på Annapanna och hennes söta får.

Veckans citat, v9

"Om du väntar tills du är helt säker på att det är rätt, kommer du förmodligen inte att göra mycket av något."

Win Borden

söndag 22 februari 2009

Överraskningsfest

Ca 11.00 på lördag förmiddag träffade jag på en gammal kompis på fiket (artisten). Jag har inte träffat honom på över ett år och helt plöstligt ser jag honom på fiket i stan! Jag blev väldigt förvånad och glad över att få chansen att växla några ord. Samtidigt undrade jag varför han var i stan och vad han skulle göra på kvällen för han hade handlat en del på bolaget såg jag....

Ca 17.00 började jag göra mig i ordning för kvällen. Det var svårt att välja kläder, eftersom jag inte visste vart jag skulle. Nervös. Drack lite vitt vin.

17.45 satte jag mig i bilen, sambon körde. Jag blundade. Faktiskt. Hela vägen tills vi kom fram. Ögonbindel kunde jag inte ha på mig för sonen blev rädd när sambon tänkte binda för mina ögon. Ca 18.00 klev jag in i ett hus där alla lampor var släckta och det var tyst... hmmm.



Plötsligt tändes ljuset och alla började sjunga:

Ja må hon leva, ja må hon leva.......

Där stod dem allihopa! Min släkt, sambons släkt, mina vänner, våra vänner, kompisen jag tidigare träffat på fiket - han hade ju kommit hit för min skull! Jag började lipa. Det var världens bästa överraskningsfest! Det var helt sagolikt att fylla trettio! Jag festade hela natten lång.

03.30 stupade jag i säng. Glad och full.

Förutom god mat och gott sällskap fick jag underbara presenter. Bland annat en dag och natt på Lundsbrunns spa, presentkort så att jag kan shoppa kläder och smink, biljetter till finalen av meodifestivalen!

tisdag 17 februari 2009

Välkommen

till min nya blogg. Nu börjat mitt liv som 30-åring!
Ny blogg och nytt liv. Jag ska se min trettioårsdag som en nyårsafton - ett nytt decennium med många nyårslöften. Ju fler jag ger desto större chans att jag håller några. Positivt tänkande.

Jag inviger mitt nya liv med ett citat:

"Den som vill leva om sitt liv, har inte levt."

Karen Blixen