För tre år sedan, när jag och sambon var på väg hem i bilen efter att ha hälsat på ett par bekanta, fick jag syn på en svart plastpåse i diket. Vi blev nyfikna så klart och bestämde oss för att stanna i vägrenen för att titta närmare på den. Påsen såg ut att vara väl försluten med en tajt knut. Vi petade på påsen med en gren. Den var mjuk och tung. Eftersom det var en enslig väg och det var sent på en vardagkväll, körde inga bilar förbi. Vi var själva. Vi diskuterade en stund om vad påsen kunde innehålla och bestämde oss sedan för att försöka öppna den. Sambon fick göra jobbet, medan jag stod och såg på. Han fick till slut upp knuten. I påsen låg till vår förvåning ytterligare en påse. Nu blev vi ännu mer nyfikna. Uppenbarligen var det något i påsen som någon ville gömma väldigt väl. Med en vass pinne lyckades sambon skrapa ett hål i den andra påsen. Jag var gravid i tredje månaden och var otroligt känslig för alla lukter. Jag kände genast att det började stinka när påsen sprack. Jag fick kämpa för att inte kräkas. Genom sprickan kunde vi se att det fanns ytterligare en påse i den andra påsen. Innehållet blev allt mer spännande och samtidigt förberedde vi oss på det värsta. Innehållet var absolut inte något av värde i form av smycken eller pengar som någon rånare snabbt slängt iväg under flykten undan polisen, ifall vi nu hade trott det, utan där inne låg det antagligen något ruttet - dött. Sambon försökte nu att öppna den tredje påsen. Han lyckades skrapa upp ett litet hål som han sedan kämpade med att göra större. Nu var stanken så hemsk att jag inte kunde stå ute längre. Jag satte mig i bilen och började ångra företaget. Jag bad min sambo att sluta. Det här var otäckt och stanken var fruktansvärd. Sambon var nu så nära att få reda på innehållet att han vägrade ge upp. Det började skymma ute. Sambon höll för näsan och kämpade. Till slut fick han ut den stora, mjuka, stinkande klumpen...
Det hemliga innehållet visade sig vara en död räv.
Vi åkte hemåt med stillad nyfikenhet, kanske en gnutta besvikenhet, absolut illamående. Påsen fick ligga kvar och dagen efter tipsade vi polisen om den. Någon hade ändå brutit mot någon sorts lag. Jaktlagen eller dumpning av kadaver. Jag vet inte. Frågan är om vi skulle göra samma sak igen om vi hittade en påse till på en skum plats.
Antagligen.
Har du gjort något liknande någon gång? Hade du tryckt på pumpen eller stannat och tagit reda på innehållet i påsen? Lockade rubriken dig?
7 kommentarer:
Hahaha, ja - rubriken lockade mig. Och nej - vad gäller svarta sopsäckar så har jag inte petat på dem så där. Jag är så himla rädd för att få veta vad som är i. Jag menar, tänk om det är en styckad människa?! Nej, då får någon annan hitta den... Dålig samhällsmedborgare må så vara, men det överlåter jag åt någon annan.
När det gäller en sådan där flaska - så hade jag ögonabums tagit kontakt med den som är ansvarig för lokalen och frågat vad det är. Jag hade aldrig kunnat hålla mig från att veta. Men, återigen - jag är rädd för konsekvenserna och hade inte vågat trycka på den... Nyfiken eller ej.
Och du förstår säkert att efter att jag hade frågat och fått veta vad det var i den där flaskan och varför man inte fick trycka på den - så hade jag genast bloggat om det.
Visst?
Ni verkar rätt nyfikna så jag förstår att han inte orkade vänta utan googlade vinnaren på Bachlorette.
OM jag är nyfiken på att få veta?
Det kan du fethajja. Men jag ska försöka stå emot. Jag hör av mig om det blir för svårt :)
Jag hade absolut inte kunnat stå emot min nyfikenhet.
Jag gjorde som din man, googlade fram killen. Jag tror jag ångrade mig men jag är inte säker. Jag kommer ju fortsätta titta iallafall, man måste ju se hur de andra reagerar när de blir dumpde.
Mamma J: Japp,det är konstigt det där med att blogga - tankarna började snurra direkt när jag såg behållaren: hmm... det där kan jag blogga om.
MorsanMia: Haha. :) Det blev inte det valet jag hade trott.
Petra: Bra att det finns flera som är så nyfikna.
haha ja!!!
Skicka en kommentar