måndag 2 mars 2009

Hej då Annapanna!

På onsdag åker vår kära Annapanna tillbaka hem till Mexico. Idag tog vi en låång fika och pratade om allt mellan himmel och jord. Mest om livet, dess upp- och nedgångar samt känslan av ungdom trots våra trettio år. När vi var tjugo tyckte vi att trettio lät gammalt. "När vi är trettio är livet stabilt, vi är kloka och ansvarsfulla vuxna. Vi beter oss inte omoget eller gör bort oss", tänkte vi då. Idag kom vi fram till att vi aldrig kan veta hur vi kommer att känna oss i en viss situation förrän vi är där. En trettio-åring kan bete sig hemskt omoget, känna sig ung och göra bort sig. Dessutom kan man ha otroligt roligt som vuxen ansvarsfull person också, vilket vi inte trodde på i tjugo-årsåldern. Festandet, fnittret och spänningen tar slut när man blir äldre... trodde vi!

Den här tiden som Annapanna har varit hos oss på långvisit har vi känt oss som 25 och betett oss som 14. Det känns som att hon kom hit för att ge mig ljuspunkter i ålderskrisen. Hon fick mig att känna mig som en busig tonåring igen, bara litet klokare förstås. :)

Jag kommer att sakna Annapanna något så fruktansvärt!

4 kommentarer:

Tanten sa...

Åh vet du, det bara fortsätter. Inte vet jag så här snart 47 om ens det kommer att innebära att jag blir vuxen. Kul kan man avgjort ha.

Miia - There´s no place like home sa...

Hinner ni ses nåt mer innan hon åker? När kommer hon tillbaks då - för hon hade väl beställt retur-biljett? Hälsa henne så mycket från mig om du pratar med henne igen innan hon åker!

Speja sa...

Bästa medicinen mot att bli gammal - goda vänner och lite bus!

Tantti sa...

Tanten: Känns skönt att höra tycker jag. :)
Miia: Hon vet inte än, men hon har en retur-biljett.
Speja: Absolut!