måndag 18 maj 2009

Bär hjälm!

För en vecka sedan köpte vi en ny cykel som vi kan skjutsa sonen på. Vi köpte barnstol och hjälm till honom. Självklart köpte vi hjälm till både mig och sambon också. Jag kände mig smått löjlig när jag tog på mig den första gången. Sist jag hade hjälm, var när jag själv var liten och var tvungen till detta. Min hjälm var rosa och av frigolit. Jag hade klistrat fast en massa fina klistermärken för att göra den ännu tjusigare.

När jag skulle på premiärturen med nya cykeln och hjälmen väntade jag in i det sista med att ta på mig hjälmen för att slipppa synas i den så mycket som möjligt. Precis när jag tog på mig den och skulle hoppa på cykeln, ropade någon mitt namn. Jag vände mig om och där stod ett par som jag känner och inte har sett på väldigt länge.

- Åh hej, sa jag och kände mig fånig i hjälmen. Obekväm. Det kändes som om de bara stirrade på hjälmen och inte på mig. Fast jag är helt säker på att de själva alltid har hjälm när de cyklar. Speciellt när de skjutsar på sitt barn. Det kändes bara väldigt ovant att bära hjälm igen, efter så lång tid utan.

När jag är ute och cyklar och möter andra vuxna som har hjälm känner jag för att nicka till dem som hälsning. Titta vad duktiga vi är som har hjälm! När jag möter någon som inte har hjälm känner jag mig töntig. Om jag inte har hjälm (vilket ibland händer när jag inte skjutsar på sonen) och möter någon med hjälm, känner jag mig skamsen. Det känns som att jag får onda blicken tillbaka. Fast så känner sig väl den som jag möter som inte har hjälm, när jag har hjälm? I alla fall. Summa summarum. Bär hjälm trots att frisyren förstörs och du känner dig löjlig. Den räddar liv! Om du är så säker på att inte ramla med cykeln, behöver ju inte ditt barn ha hjälm heller om inte du har det. Lika viktigt som det är för ditt barn att bära hjälm, är det för dig.

1 kommentar:

Anonym sa...

Du har så rätt. Det kan kännas lite generande att cykla med hjälm eftersom så få vuxna fortfarande cyklar utan. Man cykelhjälm är viktigt så man får bita ihop och tänka på något annat istället.

Kram Åsa